Svenska Bilsportförbundet och Riksidrottsförbundet väntar på ett beslut i Marknadsdomstolen. Beslutet som tas i november kan avgöra om idrottsklubbar är att betrakta som företag och kan få konsekvenser för hela idrottsrörelsen.
Sedan fyra och ett halvt år tillbaka är Svenska Bilsportförbundet indraget i ett segdraget ärende som handlar om ifall SBF-medlemmar har rätt att delta i tävlingar som inte är sanktionerade av förbundet. Upprinnelsen till konflikten är den fristående tävlingsverksamhet som arrangerades av en medlem i en av SBF:s klubbar. Hans verksamhet kritiserades för bristande säkerhet vilket oroade medlemmar i Svenska Bilsportförbundet som ville att förbundsstyrelsen skulle agera. SBF gjorde en anmälan om förbundsbestraffning, vilket kan drabba den som inte följer det regelverk som finns. Medlemmen kontrade i sin tur med att anmäla Svenska Bilsportförbundet till Konkurrensverket, där han hävdade att Bilsportförbundets regler begränsade konkurrensen och ville ha fri tillgång till förare och funktionärer som var anslutna till Bilsportförbundet för sitt eget företags verksamhet.
Konkurrensverket valde att driva ett ärende mot Bilsportförbundet där kärnfrågan kortfattat gick ut på att Bilsportförbundets medlemsföreningar är likställda med företag som konkurrerar med andra aktörer på en marknad när det gäller att arrangera bilsporttävlingar.
Konkurrensverket ifrågasatte Svenska Bilsportförbundets solidaritetsregler och i sitt beslut ålade man förbundet att ändra skrivelsen i paragraferna 7.1 och 7.2 som berör licensierade förare och funktionärer så de har rätt att även delta i tävlingar som inte sanktionerats av förbundet.
Detta åläggande har Svenska Bilsportförbundet och Riksidrottsförbundet, som stöttat Bilsportförbundet i den juridiska processen, nu överklagat.
– Det här är inte bara en fråga som rör oss, den berör hela idrottsrörelsen. Syftet för våra klubbar är inte att ordna tävlingar för att tjäna pengar utan att ordna tävlingar för sina medlemmar och erbjuda idrott åt alla både inom bredd och elit. Givetvis kan det bli ett överskott från tävlingar, korvförsäljning, publikavgifter och reklam, men det går tillbaka till den ideella föreningens verksamhet. Idrottsrörelsen har en särställning, klubbarna är inte som vanliga företag som ska tjäna pengar till sina ägare. Solidaritetsregelns syfte är att skydda våra föreningar och deras medlemmar så att de ska kunna fortsätta arbeta ideellt,. Man får inte glömma att våra regler är framtagna i demokratisk ordning och vänder sig till oss själva, säger Thomas Jansson, förbundsdirektör vid Svenska Bilsportförbundet.
Även Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber understryker att Konkurrensverkets beslut kan få stora konsekvenser.
– Skulle Konkurrensverkets beslut kvarstå betyder det att olika myndigheter kan gå in och ifrågasätta också andra interna regler. Jämställs föreningar med företag innebär det att det det ifrågasätter hela samhällsstödet till ideella föreningar, ett stöd som vinstdrivande företag inte får, säger hon i ett uttalande på Riksidrottsförbundets webbplats.
Eftersom Konkurrensverkets beslut är överklagat väntar Svenska Bilsportförbundet och Riksidrottsförbundet på att Marknadsdomstolen ska fatta ett beslut i frågan. Det sker den 23 november.
– Om beslutet inte ändras så tror jag att det på kort sikt kommer att märkas lokalt där enskilda klubbar drabbas genom att ledare och funktionärer kanske hoppar av. Vi ser redan i dag att det är oklart hur man ska agera. Man får sämre möjligheter att genomföra klubbens verksamhet. På lång sikt blir det färre som vill arbeta ideellt i klubbarna och därmed urholkas klubbens och i sin tur hela förbundets ekonomi. Vi kommer att få problem att värna om våra sporter för vi kommer inte att ha råd att arbeta med miljö- eller ungdomssatsningar på samma utförliga sätt som i dag, säger Thomas Jansson.
Skulle landets motorsportklubbar och andra idrottsföreningar plötsligt bli likställda med företag, tror Thomas Jansson att det skulle skapa stora klyftor.
– Blir det så tror jag att idrottsrörelsen får svårare att satsa på att alla ska få vara med. Och arbeta med icke lönsamma delar av sporten. Vi ser redan i dag att det växer fram så kallade akademier som fokuserar på de lönsamma delarna av idrotten, där man måste betala för att få delta och utöva sin sport och då kommer det att finnas många som inte har råd att idrotta.
Det har alltid varit möjligt för licensierade SBF-medlemmar att delta i tävlingsverksamhet som inte är sanktionerad av förbundet, men man måste ansöka om lov först.
– Historiskt har det mig veterligen aldrig varit ett problem förrän detta ärende dök upp för drygt fyra år sedan, säger Thomas Jansson som ser fram emot ett avgörande i frågan.
– Vi har fått ett åläggande av Konkurrensverket som vi följer, nu kan vi bara vänta på Marknadsdomstolens beslut i november. Vi hoppas så klart att det blir ett positivt besked, men oavsett svaret så kommer vi att förankra det hos våra medlemmar, säger Thomas Jansson.
Text: Johanna Mörtberg
