Hoppa till sidans innehåll

Fysiologiska förmågor


Kondition

För varje aktivitet eller rörelse kroppen utför behöver kroppen energi. Energi får den till störst del via nedbrytning av fetter och kolhydrater, en process som kräver syre. Hur länge kroppen orkar aktivera sig beror på hur bra dess lungor och kardiovaskulära (hjärtat) system fungerar. När aktiviteten ökar i intensitet blir behovet av syre högre och för att möta behovet börjar personen andas snabbare och hjärtat pumpar, både hårdare och snabbare, för att nå ut med all syre till de behövande muskelaturer. Så länge hjärtat kan fördela syre till muskulaturerna har kroppen en bra balans i syre omsättningen. För eller senare kommer kroppen till den punkt då musklerna inte får tillräckligt med syre och kroppen övergår då till anaerob (icke-syresatt) omsättning. Det är då musklerna snabbt blir utmattad och får mjölksyra. I denna typ av aktivitet kan kroppen endast prestera på topp under en begränsad tid. Det som är väsentligt för en förare är att ha en god grundfysik, som generellt kan utvecklas lättast i puberteten. Genom att träna allsidigt och att vara aktiv i flera olika idrotter medför en god grundkondition.

 

Det har visat sig att bilsport är extremt fysiologiskt krävande, framförallt på elitnivå. Under ett race kan förarna ha en hjärtfrekvens på 85-100 % av hjärtats maximala kapacitet. Den främsta faktorn till förhöjd hjärtfrekvens är adrenalinpåslaget som är en biologisk reaktion av den psykologiska stressen. Adrenalinpåslaget hos en förare är dubbelt så högt under ett race än under ett maximalt cykeltest, se figur 1. Den psykologiska stressen framkommer av olika faktorer där de höga hastigheterna är den främsta anledningen. På grund av olika tävlingsmoment måste förarna vara fokuserade och koncentrerade under hela racen. I racing, karting och rallycross har förarna, förutom de höga hastigheterna, konkurrenter att ta hänsyn till. I rally har förarna den växlande terrängen att tänka på. Minsta misstag av en förare, oberoende gren, kan få förödande konsekvenser.

 

adrenalin

Figur 1. Visar på skillnaden i adrenalinutsöndring under tre olika aktiviteter (sömn, max ergo cykeltest och bilracing). Utsöndringen av adrenalin är nästan dubbelt så hög vid ett race, än vid maximalt arbete på en ergo cykel och nästan åtta gånger så högt än vid sömn. (G. Schwaberger, 1987. Heart rate and hormonal responses to maximal psycho-emotional and physical stress in motor car racing drivers)

 

Kondition är grunden till all träning. Utan god kondition får kroppen svårt att bygga upp alla funktioner den behöver. Kondition är den absolut viktigaste träningsfaktorn, då denna egenskap gynnar de övriga delarna i träningen.  Genom god kondition kan musklerna återhämta sig snabbare. Hjärtat kan pumpa ut mer blod i kroppen, vilket gör att kroppen enklare kan reglera kroppstemperaturen, samt förse muskulatur med mer syre under en längre tid. Konditionsträning påverkar inte bara de fysiologiska delarna i kroppen utan påverkar även kroppens förmåga att tolerera psykologisk stress. Det betyder att vältränade förare som tävlar under lång tid har bättre förutsättningar och större möjlighet att vara mer fokuserad och koncentrerad än otränade förare.

Styrka

Styrka står för musklernas förmåga att utveckla kraft mot ett motstånd. Det finns många typer av träningsmetoder för att utveckla styrka, men för förarna är dynamisk och statisk träning de mest väsentliga. För att förklara varför god styrka krävs inom bilsport, kan det enkelt göras genom att belysa dem positiva effekterna av starka muskulaturer. Vilka är att musklerna: tröttnar långsammare, återhämtar sig snabbare samt att de tolererar G-kraft mycket bättre, vilket ökar förarnas chanser att prestera på topp under en tävlingshelg. Stark muskulatur gör även att du ökar koncentrations-, snabbhet- och pressionsförmågan.

 

De främsta muskelgrupperna som berörs i bilsport är bål och överkropp. Det är inte ovanligt att G-kraften i racing är uppemot 4-5G. Ett huvud och en hjälm väger tillsammans ca 4kg, det betyder att nacken måste hantera krafter närmare 20kg under dessa race. En typisk bana i racing är över 50 varv och med ca 12 kurvor, vilket medför stora påfrestningar på dessa muskler.

 

”A man off the street who considers himself very fit would only last a few laps of a typical Formula 1 race circuit. The next day he would struggle to even lift his head off the pillow. That’s how tough the G-force are on your neck.”

                                                                                             Bernie Shrosbree

 

Rally, rallycross och karting har inte samma belastning av G-krafter som racing, dock ändå stora krav på styrkeförmågan. Karting är väldigt likt racing fast i en mindre skala. I rally och rallycross förekommer det hopp och plåtkontakt, samt kraftigare gupp och mer vibrationer än i racing och karting. Vilket innebär är att bålen får arbeta hårt för att inte ryggen ska ta skada.

 

Styrketräningen ska inte endast ses som ett mål mot bättre resultat, utan också som en möjlighet till ett friskare och sundare liv efter karriären. Styrketräning är en skadeförebyggande åtgärd och förbättrar kroppens förmåga att stå emot kraftiga och oväntade rörelser vid hopp, avåkningar eller kollisioner. En studie menar att 70 % av alla förare lider av ryggsmärtor, under eller efter sin karriär. Detta är en av de stora anledningarna till varför god bålstabilitet krävs inom bilsport samt att det kan vara en morot till träning för den som vill förebygga ryggsmärtor i framtiden. Även om det är bra att koncentrera sin träning på de muskulaturer som används främst under körning, är det bäst att träna kroppen allsidigt.

Snabbhet

Betydelsen snabbhet i denna mening får inte förknippas med bilens färdhastighet, utan ska ses som kroppens förmåga att förflytta sig från punkt A till punkt B, eller tiden det tar att utföra en rörelse. En människas snabbhetsförmåga är till största del genetiskt men kan till viss del tränas upp. En hög kondition, styrka, flexibilitet och teknik gör att rörelsernas snabbhet kan förbättras. I denna mening illustreras vikten av att ha en god fysisk status i alla kategorier för att kunna utföra grenspecifika uppgifter. Snabbhet har även att göra med reaktionsförmågan, vilket är en extremt viktig del inom bilsport. Att kunna agera snabbt på kort tid kallas för reflexer eller reaktionstid vilket ibland kan vara avgörande för vinst eller förlust. Reaktionstiden har även att göra med hur mentalt fokuserad du är på en uppgift.  

 

Att vara snabb i fötterna mellan gas och broms är givetvis en viktig del i bilsport, även om en del förare nu bromsar med vänster fot och gasar med höger fot. En förare behöver även vara snabb i armar, handleder och händer när det växlar och rattar bilen. Dessa snabbhetsförmågor är avgörande för hur bilen färdas på vägen/banan och hur snabbt de tar sig fram. För att utveckla snabbhet är det bra att styrketräna de rörelser som används under ett race genom att försök att simulera de rörelser som används under ett race och sedan lägga på vikter för att få ut optimalt av träningen. Ett exempel på detta från en annan idrott är sprint. Det finns flera idrottsmän som t ex använder bildäck som tyngd när det springer sina distanser, på så sätt skapar de ett motstånd i träningen och därmed ökar även snabbheten.

Teknik

Ett tekniskt optimalt genomförande kräver många fysiska egenskaper. Nedan beskrivs några av de viktigaste och hur de kan tränas upp. För att kunna utföra rörelser optimalt krävs det att förarna har god balans, rörlighet och koordination.

Rörlighet, balans och koordination

Rörlighet är kroppens förmåga att ändra position och riktning på ett kontrollerat sätt. Detta begrepp är grunden till alla rörelser och bygger på att många olika kroppsdelar och sinnen samarbetar. Under ett race måste förarna ha en viss position för att hantera alla faktorer som krävs för att kontrollera bilen och dessutom fokusera på konkurrenter och vägen/banan m.m. Rörlighet är en viktig byggsten i den fysiska prestationen och måste därför även tränas av de flesta elitidrottare i andra sporter.

 

Balans kan ses som kroppens stöttepelare som håller kroppen upprätt. Balansens egenskap avspeglas genom kordinationen av hela kroppens nervsystem som inkluderas av, ögon, öron och djupsensoriska organ som leder, senor och ligament. Vissa individer har medfött bättre balans än andra men med rätt träning även kan balansförmågan förbättras. Förarna kan träna balansen genom balansbräda eller genom andra aktiviteter och sporter som innehåller hopp, sprint och riktningsförändringar m.m. Mountainbike-cykling i terräng är en perfekt kombination av egenskaper som berör balans, rörlighet, koordination, kondition, fokusering och koncentration.

 

Koordination kan förklaras som kroppskännedom och förmågan att utföra en uppgift på det smidigaste och enklaste sättet. Det finns inget tvivel på att denna egenskap kräver god färdighet och teknik. Att studsa en basketboll kan ses som självklart för många men utan koordination är detta nästintill omöjligt. Ju bättre koordination du har desto bättre och smidigare kan du studsa basketbollen, detsamma gäller bilkörning. Om en förare har god koordinationsförmåga är sannolikheten stor att denne kontrollerar bilen på ett bra och smidigt sätt. Koordinationsförmågan blir svårare att träna upp ju äldre man blir. Det finns studier som menar att den bästa tiden för att skapa god koordinationsförmåga är mellan åren 9-12. Det är då kroppens nervsystem är som mest mottaglig för att lära sig nya funktioner och egenskaper. Forskarna menar att barn i denna ålder gynnas av att vara aktiva i många olika idrotter för att få de bästa förutsättningarna för en bra koordinationsförmåga.

Smidighet

Smidighet beskriver kroppen förmåga att stretcha och sträcka ut muskler och leder. Men begreppet förknippas även med kroppens rörlighet och flexibilitet. Om en förare inte är tillräckligt smidig under sin körning, kan denne snabbt bli utmattad, skada sig, känna sig obekväm eller få värk. En förare behöver vara flexibel för att kunna utöva viktiga rörelser under ett race, samt oerhört viktigt att sittkomforten är bra. Smidighetsträning kan motverka och förebygga skador.

 

Stretching är ett bra alternativ för att öka kroppens smidighet och kan i vissa fall lindra smärta i ömmande leder. Stretching bör tillämpas direkt efter ett styrketräningspass eller efter ett race. Det är viktigt att stretchprogrammet inte bara berör de muskulgrupperna som används vid körning, utan även de som används under träning. Detta bör man se som en del av träningen och anpassa till varje enskild individ och dess behov.

 

Red Bull F1 driver Mark Webber takes his flexibility training extremely seriously. Using techniques learnt from Australian Olympic athletes, he has designed his own routines and even his own stretching equipment to ensure his range of movement is optimal for the car driving.” 

Andy Blow

 

Andra faktorer som påverkar prestationen i bilsport

Faktorer som bland annat hög värme, vätskebalans och tävlande under lång tid påverkar prestationen på många sätt. För att kunna möta dessa yttre och inre faktorer på bästa sätt krävs en god kondition och uthållighet. Ju bättre kondition ju bättre påverkas dessa faktorer positivt.

Hög värme och vätskebalansen

Hög temperatur i bilen är något som många förare upplever under sin karriär. När det är hög temperatur i bilen och föraren bär många lager av brandsäkra kläder, finns risk för att stor mängd vätska förloras. Att hitta rätt vätskebalans är ingen självklarhet och kan för vissa ta lång tid. Det är viktigt att hitta en optimal vätskebalans eftersom för låg nivå av vätska i kroppen leder till att du blir okoncentrerad och presterar sämre. För hög nivå kan leda till hyponatremi. Uppstår när en person överkonsumerat vatten och det i sin tur påverkar kroppens balans av elektrolyter negativt. Detta är ett väldigt farligt tillstånd och kan leda till illamående, kräkningar, kramper och huvudvärk. Vilket kan medföra en risk för föraren, kartläsaren, konkurrenterna och åskådarna. Det är därför viktigt att ha en optimal vätskebalans innan varje tävling. Det rekommenderas inte att börja dricka mycket vätska några timmar strax innan tävling. Om du har rätt vätskebalans innan en tävling kommer du sannolikt att prestera mycket bättre, eftersom vätskebalansen förbättrar kroppens förmåga att bland annat reglera kroppstemperaturen. För att lätt kunna ha kontroll på din vätskebalans måste du analysera färgen på urinen. Se figur 2 för rekommendationer för en bra vätskebalans.

färgurinprovsiffror urin

Uppdaterad: 07 JUN 2016 17:38 Skribent: Magnus Lampert
Epost: This is a mailto link

Partners till Svensk Bilsport


skruvat.SE_stor



 

Säkerhetspartner

Folksam_logga

Samarbeten









Postadress:
Svenska Bilsportförbundet
Box 705
191 27 Sollentuna

Besöksadress:
Bergkällavägen 31 A, Bilsportens Hus
192 79 Sollentuna

Kontakt:
Tel: +4686263300
E-post: This is a mailto link